Som en fluga på väggen

Nu har jag sett några filmer från Malins vardag. Det är faktiskt lite lyxigt att se henne när hon inte är medveten om det. Som en liten fluga på väggen. Filmenerna ska fånga upp Malins sätt att kommunicera och i det här fallet är det tillsammans med resurspedagogen på fritids. Jag ska använda filmerna till min handledarutbildning i Karlstadmodellen.

Det är både för- och nackdelar att jobba med sitt eget barn som kasusbarn (det barn man följer under utbildningen). Fördelarna är att jag inte behöver lägga tid på att sätta mig in i en ny familjs förutsättningar och att jag mer medvetet kan följa och stötta mitt eget barns språkutveckling. En av nackdelarna är att det kan kännas privat att visa upp och låta mina "klasskamrater" studera Malins sätt att kommunicera. Råden jag får från de andra handledarstudenterna är ju råd till mig som handledare, inte som förälder. Jag får tänka hårt på att inte blanda ihop mina roller.

I dagens film leker Malin och resurspedagogen med lera. Malin pratar ganska mycket, men ovanligt otydligt. Hon skippar dessutom alla tecken hon kan. Men som sagt, det är inte uppvisning av hennes färdigheter det handlar om, utan en analys av hur vi kan jobba vidare för att utveckla hennes språk. Det känns i vilket fall som helst spännande och nu återstår det för mig att klippa ut den delen av filmen som ska användas. Hur man nu gör det ...

En annan inblick i Malins vardag fick jag via MMS idag på förmiddagen. Det är en bild där hon sitter på sin plats i klassrummet och klipper ut händer och fötter som hon ritat på ett papper. Det låter inte märkvärdig kanske, men det är stort för oss. Malin sitter med i ett helt vanligt klassrum och gör precis samma sak som alla andra elever. Hon har noggrannt hängt sin skolväska på stolens ryggstöd och hon är fullt koncentrerad på uppgiften. Det känns rätt!

Sedan är det lika rätt att hon och elevassistenten går undan och har jobbarstund i ett eget rum. Inkludering betyder inte att eleven ska "klämmas in" och anpassas efter skolan och hur det funkar för alla andra. Inkludering är när skolan och undervisningen formas efter varje elevs olika förutsättningar. I det här fallet är Malin eleven. En inkluderad elev.

Sommaren är här

Varma sommarkvällar har stulit nattsömnen den här veckan. Det känns helt otroligt att värmen kom så snabbt. Ena dagen överdragskläder, nästa klänning. Vi jobbar på i trädgården med målet att få igång den nya självklippande gräsklipparen som vi fått av min far och hedersamt döpt till Ralf efter densamme. Problemet är att vi tidigare ignorerat ostsidan av huset och där behöver vi höja gräsmattan och lägga marktegel innan vi gräver ner tråden. För övrigt vattnar vi nyplanteringarna in absurdum.

En snabb skoluppdatering är att vi fått bekräftat att Malin kommer få samma lärare som storebror i f-klass. Det känns kanonbra av flera skäl; hon tecknar, har funkat bra med storebror och vi behöver inte lära känna ännu en ny person. Malins blivande elevass har börjat att jobba på förskolan nu. Det funkar fint, även om Malin hårdtestar var gränserna går. Men då kanske hon är klar med det när skolan börjar. Man kan ju alltid hoppas...

I veckan har även vår handledare i Karlstadmodellen varit på förskolan. Hon var med på Malins träningsstund, lämnade nytt material, tipsade resurs och elevass om hur Malin bör bemötas när hon testar i träningssammanhang. Dessutom var skolans rektor där och hälsade på vår handledare och nu är hon inbokad på ännu en träff innan sommaren så att blivande läraren också kan vara med. Samtidigt som detta händer ligger en platsannonser för elevass på fritids ute. Så man kan säga att skolstarten är på rulle.

Vi väntar på svar från Malins provtagning i förra veckan, men diabetes är i varje fall inte aktuellt här och nu. Vad det gäller provsvar och hab:s hantering av ärenden finns en hel del övrigt att önska. En fast läkare exempelvis...

Och titeln på detta inlägg är helt sant. Även om det ska bli kyligare efter helgen så är sommaren här. Dygnstemperaturen har nämligen varit över 10 grader i fem dygn, sa de på Radio Halland idag.

Alla känslor på samma dag

Luciadagen både började och slutade i tårar. Tårar av glädje och stolthet. På morgonen var det Lusse-tåg med storebrors klass. Vi var där i ottan eftersom vår familj var med i "glögg-värmar-gänget". Nu gick det inte åt så mycket av just glöggen, utan mer av kaffe och saft. Men glöggdoften piffar stämningen! Barnen var fina och duktiga på sånger och verser. Det är en stor klass - 29 barn - men jag tycker att det känns som om det finns respekt och ömhet mellan klasskamraterna. Det var mysigt att vara där och fika en stund även om det naturligtvis blir hysteriskt mycket folk med föräldrar, syskon och en och annan mormor.

I går kväll var det då dags för "reading" i finalomgången av NY TEXT! Jag träffade några vänner och vi åt på en libanesisk restaurang innan föreställningen. Maten var god och det hade varit perfekt att lugna nerverna med ett glas rött. Men jag hade bilen. Det var verkligen pirrigt! När själva föreställningen började kändes det nästan overkligt. Skådespelaren som läste min text gjorde det bättre än jag kunde tänka mig. Lite skört och sårbart, med tonåringens röst. Fint! Lite skämsigt kändes det emellanåt, men mest kände jag mig glad och rörd. Och det var skönt att ha med sig stödet från vännerna.

Min text framfördes som en monolog helt utan scenhänvisningar. Övriga texter innehöll både scenhänvisningar och repliker. Det hade säkert sin förklaring i att många av mina medtävlare jobbar eller pluggar inom teater. Förutom en, som jobbar som lärare. Läraren var äldst, men inte så många år äldre än mig, kan jag tänka. Övriga var betydligt yngre. I januari kommer jag att träffa den här gruppen igen då vi har en workshop kring texterna tillsammans med en dramaturg.

Luciadagen 2011 blev alltså en mycket känslosam historia på flera sätt. Och nu gäller det att hålla tummarna hela vägen fram till mars!

Inför skolstart

Mental förberedelse. Imorgon har vi skolstartsmöte med skola, förskola och specialpedagogiska. Tyvärr kan vi inte gå båda eftersom det fortfarande är VAB som gäller i det här huset.

Behövs särskolan?

För dig som tror att vårt land ligger långt framme i frågor som rör funktionsnedsättningar ...

Sverige behöver ingen särskola

Vi har börjat att nosa på Malins skolstart. Bara nosa. Vi ska träffa en rektor om ett par veckor för att kolla av hur den skolan känns. Och det är inte en särskola. Hursom, det enda vi tror att vi är säkra på är att hon ska gå kvar på förskolan ett år extra. Hon är född sent på året och behöver all språklig och social grund hon kan få för att må bra i skolan. Dessutom fungerar vår förskola kanonbra. Vi vet vad vi har, men inte vad vi får ...

Terminsstart & funderingar

Idag var Malin tillbaka på förskolan. Full med bus, redo att testa pedagogerna på nytt efter helgerna. Hon kanske tror att de legat av sig ;) Men att pricka vattenkaraffen med knäckebrödsbitar är INTE okej. Däremot var hon träningsvillig så den stunden fungerade galant! Bland annat läste de ett jullovsalbum som jag tillverkade igår. Malin var trött efter dagisdagen så läggningen blev en liten kamp med ett evigt nej-sägande.

Även skolan började idag. Storebror var lite tveksam till terminsstarten när vi pratade igår kväll, men idag funkade det fint. Förresten hade jag ett samtal med honom om Downs syndrom idag. Han undrade varför Malin är så kort. Det har gått upp för honom att hon ser betydligt yngre ut än andra 4-åringar han känner. Vi försöker att förklara vad Downs är och vad det innebär när frågan kommer upp, men det är inte lätt att beskriva extra kromosomer. Vi brukar säga att det tar längre tid för Malin att lära sig en del saker och att hon behöver extra hjälp och träning. Det slutade med att han frågade om han också hade Downs syndrom när han var liten. Sedan konstaterade han att det är skönt att inte fler i familjen har det. Han sa det inte i negativ ton som om det var extra jobbigt, mer som om när det är skönt att inte hela familjen får feber eller magsjuka samtidigt. Som ett märligt sammanträffande har månadens Föräldrakraft temat "syskon". Ska läsa tidningen med stort intresse.

1,75 lång

Dagen startade med ett besök hos skolsköterskan med storebror. Mätning, vägning, rygg och syn. Han passerade väl godkänd och vi fick reda på att han kommer att bli 1,75 lång som vuxen. Vi får väl se ...

Malin har varit och bakat pepparkakor med vår avlösare och hennes ena barnbarn. Hon kom stolt hem med en burk kakor och många kramar. Det märks när hon varit på bortaplan ett tag, då vill hon kramas "ikapp". Det gillar vi.

Nu har kommunens kalender kommit ut och jag har fått glada tillrop från lite olika håll. Jag känner mig stolt och glad! Även om jag har en bit kvar till en av de andra pristagarna. Hon intervjuades om sin senaste bok (kokbok) på mitt uppslaget i lokalbladet idag. Hon ska även vara med i morgonsoffan innan jul. Jag är inte riktigt där ännu.

Utvecklingssamtal & advent

Idag var det utvecklingssamtal med storebror på skolan. Det var verkligen roligt att sitta ner med läraren och få se vad de jobbar med. När jag frågar är svaret oftast "vi leker jage på rasten". Inte så mycket vad de gör på lektionerna. Jag har all anledning att vara stolt över sonen, det går bra för honom och han verkar gilla skolan. Men stolt är jag ju alltid ändå! Själv vred han sig som en mask i soffan eftersom han tyckte det var genant att prata om sig själv.

På hemvägen köpte jag julstjärnor och hyacinter och nu ikväll har jag pyntat köksfönstren för advent. Det tog lite längre tid än väntat för när jag dammtorkat och putsat upptäckte jag att förra årets julgardin var borta. Jag fick helt enkelt sy en ny! Räkna på den präktighetsfaktorn ... Men nu är det klart och det ser väldigt mysigt ut. Har även tjuvstartat med att tända adventsstjärnorna. Och nej, det här har inte blivit en inredningsblogg ;)

Fruktkväll i skolan

Vi har varit på "Fruktstund" i storebrors klass. Under hösten har barnen lärt sig fakta om olika frukter och detta redovisades för oss föräldrar tillsammans med en massa kul fruktsånger. Det var ett jättefint framträdande och det kändes högtidligt att vara på en "skolgrej" för första gången. Extra stolta blev vi när läraren berättade att storebror hade "knäckt läskoden" idag när han ljudade ihop några korta ord. Verkligen spännande!

Malin kändes också stor idag för hon satt faktiskt stilla och tittade på barnens show. Vi har varit stressade över sådana här tillfällen eftersom hon alltid vill springa runt, men det kan vi sluta med nu!

Nu har jag nått mitten av denna hektiska vecka ... och jag har mycket kvar.

Nallefest och ljudträning

Storebror är tillbaka efter borrelia-pärsen och han har det fint på skolan och fritids. På Malins förskola blir det Nalle-fest imorgon och det låter himla mysigt. Vi skulle träna några Nalle-visor här hemma efter middagen och då visade Malin verkligen hur hon vill ha det. När vi kom fram till "Dansa lilla nallebjörn" ville hon bara sjunga den, om och om igen. När jag försökte föreslå en av de andra sångerna sa/tecknade hon direkt "Nej, fel!". Det var svårt att hålla sig för skratt ...

Jag hittade en rolig fladdermus som man kan använda till ljudträning. Den ligger på Majemas sajt och är tänkt att använda som matteträning. Men jag tänkte skriva olika ljud på vingarna och en ljudkombination på magen. Exempelvis "b" på ena vingen, "u" på den andra och "bu" på magen. Kan bli bra!

För övrigt är de rena kontorsservicen här hemma ... ansökningar, skoluppgifter, barnkalas. Det går åt många frimärken just nu!

Statusuppdatering à la facebook

Inte riktigt den där härliga skrivardagen som jag förväntat mig, då det blev ett bakslag på skolfronten. Men en uppgift är i varjefall avklarad. Ikväll packar vi husvagnen för en helgtur till Borås. Men jag ska försöka smygkika på Babel samtidigt ...

Skolförälder

Höstförkylningarna duggar tätt ... vid det här laget har vi nog sett varenda en ur Kungsbackas vikariepool på Malins förskola. Otur att allt kommer på en gång. Malin är glad i hågen och bekymrar sig inte nämnvärt, men hennes träning blir lidande. Vi jobbar på lite extra här hemma, mest med nya böcker.

Jag tycker att det känns frustrerande att inte ha så nära kontakt med skolan som jag har med förskolan. Men idag fick pappan en positiv rapport när han kvitterade ut storebrors busskort. Läraren tycker att det funkar bra, helt enkelt. Storebror är solskenet själv när jag hämtar honom på fritids, så det har väl inte funnits någon anledning till oro. Men jag är ny "skolförälder" ... I morgon är det första föräldramötet. Pappan får gå ensam för det krockar med ett arrangemang på jobbet. Himla synd, jag som är så nyfiken!

Jag har lånat ihop böcker till månadens inlämninsuppgifter på min kurs. Jag ska börja läsa "Skattkammarön", så nu är det hög tid att göra kväll.

Kräftkalas och skolvecka

Helgen som gick var vi på Orust och hade kräftskiva tillsammans med två kompisfamiljer. Det var mysigt, även om inte vädret bjöd på den där sensommarhelgen vi hade hoppats på. De som vi besökte har precis byggt ett nytt sommarhus och det var verkligen fint. Fantastiskt läge med utsikt över Kärringön. Vi hade vårt egna lilla hus med oss - husvagnen - och sov gott i den med regnet smattrande över taket.

Ny skolvecka och kan ni tänka ... storebrors inställning till skolan är som en omvänd hand. Det är roligt att gå till skolan! Roligare än fritids! Vad är det som är roligt då? frågade jag. "Rasterna". Jo, jo. Det börjar direkt. Vi är i varje fall väldigt lättade över att han kom över den svåra starten så snabbt. Det blir säkert sämre perioder så småningom, men det känns skönt att han landar i den nya miljön.

Skolstart

Idag började skolan för storebror. Jag kände mig allt annat än trygg när jag lämnade klassrummet - sist av alla föräldrar. Storebror ville verkligen inte att jag skulle gå. Det känns så stort. Stor skola, många nya barn och vuxna, inga staket, få pedagoger i jämförelse med förskolan.

Just nu ska han bli hämtad av fritidspedagogen för att promenera bort till Lyktan, som fritids heter. Där känner han sig hemma så det ska väl gå bra. Men vad det är tufft att inte ha kontrollen som förälder. Det får jag jobba med ... Men nu ska jag ringa läraren och fråga hur det har gått!

Brorsan är bäst!

Jag gör som brorsan gör, tänker Malin. Storebror är idol. Ibland orkar han inte med dyrkan och ibland är lillasyster en retsticka. Men däremellan är de faktiskt helt fantastiska mot varandra!



Bilden är tagen vid dagens strandutflykt. Det har varit väldigt varmt här. Jag förväntade mig åska men nu verkar det svalna av ändå.

Kommande vecka står skolstart på schemat!

Nedräkning ...

Kan jag ana en förändring i inställningen till skolan ...? Storebror och jag var på inskolningssamtal idag. Visserligen träffade vi inga barn, bara fröken. Men storebror var i varjefall lite mer talför vid besöket. Han kanske anar att det finns ett nytt spännande liv innanför skolans väggar? Vi hoppas på det. Efter förskolan fick han följa med några kompisar hem så det blev en bra dag på det hela.

Malin har också haft en bra dag. Hennes grupp på förskolan gick till en "ny" lekplats. Alltid roligt med annorlunda leksaker. Sedan hade hon ett fantastiskt träningstillfälle där hon bland annat läste en hel bok med både ljud och tecken för en hänförd pedagog. Detta kunde jag läsa i dagens Idagbok.

Jag var på Freeport och shoppade loss på hemvägen ... nytt regnställ, en klänning, en bikini. Semester - here I come!

Blivande trubadur?

Jag hittade Malin spelande och sjungande framför spegeln i vårt sovrum. Hon hade hittat min gamla ukulele. Blivande trubadur?



Nu jobbar familjen sista veckan innan vi har semester i fem härliga veckor. Det är även storebrors sista dagar i förskolans trygga omsorg, men det pratar vi inte så mycket om. Skolan är fortfarande ett känsligt kapitel. Imorgon ska vi på inskolningssamtal och då ska storebror följa med för att träffa läraren en gång till innan hösten.

Förresten har vi varit och träffat en hab-läkare. Det är så ovanligt att jag måste skriva om det. Det var två år sedan sist. Och fortfarande var det ingen som vi kommer att träffa igen. Det finns inga hab-läkare! I varje fall har inte vårt landsting lyckats rekrytera någon. Men nu hade de några på gång som skulle "stå på tillväxt". Och det var just tillväxt vi ville prata om. Vi tycker att Malin är kort. Visserligen har hon inte långa föräldrar ... men ändå. Nu har vi pratat om det och vi ska släppa ämnet. Hon är lagom.

Beskedet om bostadsanpassning (staket) lyser med sin frånvaro. Hur länge har ni andra fått vänta på en sådan handläggning?

Skolångest

Kommer precis från ett besök i storebrors blivande klass. Det känns märkligt att stega in på skolgården där jag tidigare gått som elev. Jag kände faktiskt igen en del lärare och fick höra att musikfröken är densamma som på min tid. Hon måste varit nyexad då ... även om vi tyckte att hon var väldigt vuxen!

Det kändes stort och stökigt och storebror ville knappt gå med oss över skolgården. Han var fruktansvärt blyg i klassrummet och de som blivit utsedda till hans faddrar hade en diger uppgift. Jag höll på att få ett spel ... jag känner mig helt hjälplös när han blir sådär stel. Men innan vi gått därifrån hade jag i varjefall sett några leenden i hans ansikte. Lärarna kändes kompetenta och trevliga, inga nybörjare inom området så de har nog träffat en del blyga barn tidigare.

Eftersom det går en hörselskadad flicka i klassen finns en teckentolk hela tiden med i klassrummet. Kanonbra! Det gör vårt tecknande än mer naturligt.

Besparingar i kommunen

Kommunen ska spara 50 miljoner på skolan. Jag blir så trött. Det var på nåder att Malins resurs fick vara kvar denna terminen, hur blir det då nästa?! Och vilka resurser finns det i skolan när sonen börjar om ett år? När han blir en liten "0:a" på en stor F-9-skola hoppas jag att det verkligen finns vuxna omkring kidsen.

Malin är frisk och har varit på dagis idag. Vi hade en trött tjej hemma kring middagen men vid läggning var det inte intressant att sova. Men för mig är det väldigt intressant att sova ikväll, är supertrött!

Besparingar i Kungsbacka kommun

Ny skollag

Regeringen har tagit fram ett förslag till ny skollag. Det är ett förslag som inte kommer att gynna Malins förutsättningar för att gå integrerad i en "vanlig" skola. Jag vet inte om mottot "en skola för alla" fungerar idag eftersom vi inte har några skolbarn ännu, men det kommer definitivt inte att vara en sådan skola framgent.

Läs ett inlägg jag ställer mig bakom på Äppelklyftigs blogg.