Arvika

Det var sannerligen en intensiv långhelg i Arvika. Drygt 20 kvinnor från Sverige, Norge och Finland samlades för att påbörja en tre år lång utbildning till handledare i Karlstadmodellen. Som nation var Norge överrespresenterad och det var även betydligt fler yrkesverksamma (förskola/skola/hab/specialpedagoger) jämfört med föräldrar. Men vi var ändå en del föräldrar till barn med Downs syndrom.

Det är upphovskvinnan och professorn Irene Johansson som skapat och håller i utbildningen. Vi hade föreläsningar från torsdag morgon till söndag lunch och det ingick även kvällsarbeten i grupp. Jag känner igen en hel del från tidigare utbildningar, främst från Sommarskolan som vi varit på två gånger. Men nu går vi mer på djupet i alla delar. Vi pratade exempelvis om människan i rent filosofiska perspektiv under en hel dag.

Arvika bjöd på vackra omgivningarn och fint väder. Men vi hann inte njuta av detta så mycket mer än vid pauserna. Det här kommer att bli en lång, intressant och arbetsam resa för mig och familjen. Men jag hoppas och tror att vi känner oss så stärkta av den nya kunskapen att vi orkar med det. Det är 17 resor kvar till Arvika nu ...

Den här gången delade jag stuga med fyra andra och det funkade fint. Men nästa gång kanske det faktiskt blir hotell. Det är inte lika charmigt på camping i oktober och det kan vara skönt att slippa mat och städ när det är så intensivt med annat.

Skolan och Karlstadmodellen

Inte vidare täta blogginlägg får erkännas. Tiden rusar på i 180 och det händer massvis både på jobbet och inom familjen. Men två aktuella ämnen ska jag avslöja och sedan kanske jag kan utveckla dem lite mer efter helgen.

1. Igår hade vi ett mycket bra möte på skolan med pedagogerna som finns runt Malin. Dels fick jag höra att det funkar bra för henne! Dels kändes alla intresserade av vad vår handledare i Karlstadmodellen hade att berätta.

2. Jag själv ska imorgon (jättetidigt!) åka till Arvika för det första undervisningstillfället i handledarutbildningen i Karlstadmodellen. Spännande! Och varför gör jag det? Ska jag själv handleda runt Malin? Nej, inte nödvändigtvis. Jag tror det är mer effektivt att någon utomstående kommer in. Däremot kan jag diskutera frågorna kring Malins språkträning bättre när jag själv har mer kunskap. Jag investerar för framtiden. Inte bara jag förresten, det är ett beslut som hela familjen är med på eftersom det kostar både tid och pengar.

Mer info om Karlstadmodellen finns här!

Att prata med händerna

Idag drar Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati igång. Först ut är kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och sedan följer en lång rad av språkvetare, kulturpersoner, lärare och andra språkinitierade människor. Jag tänker också haka på. Jag ska skriva om språkträning, tecken och vikten av böcker för barn, unga och vuxna med språksvårigheter.

Språket är grunden för ett självständigt liv, det är därför vi jobbar så hårt med Malins språkutveckling. Jag börjar med en text jag skrivit tidigare. Det är ett utkast till en faktabok om tecken, som vänder sig till förskolebarn och deras lärare.

Att prata med händerna

Det här är Malin. Hon pratar med sina händer. Det kallas att teckna. Malin håller på att lära sig att prata som vanligt, men det tar lite tid. Det beror på att hon har en funktionsnedsättning som heter Downs syndrom och hon behöver därför träna mer på en del saker. Men det är inte bara barn som Malin som har nytta av tecken, det finns många andra också.

Det är lättare att teckna än att prata
Det är enklare att lära sig teckna än att lära sig prata. Det beror på att det är lättare att härma händer som rör sig, än att härma röster som pratar. När du ska göra ett tecken räcker det att titta på händerna och göra likadant. Men när du ska härma ett ord måste du först lyssna hur ordet låter. Sedan måste du både tänka på hur tungan ska röra sig och hur du ska andas för att ordet ska bli rätt.

Du som har lärt dig att prata går ju inte runt och tänker på det här. Orden bara hoppar ur munnen hela tiden. Men det kan vara bra att veta att alla barn lär sig olika snabbt och att en del behöver träna lite mer.

Teckna det viktigaste
Malins mamma och pappa tecknar samtidigt som de pratar. Men de tecknar inte alla ord hela tiden. De väljer ut de viktigaste orden, alltså de ord som bäst förklarar vad som händer.

Om du till exempel vill säga: ”Ska vi leka?”
Då kanske du bara väljer att teckna ”vi” och ”leka”.

Eller om du vill säga: ”Titta, där kommer mamma!”
Då tecknar du nog bara ”titta” och ”mamma”.

Det är som att stryka under de viktigaste orden i talet.

Att lära sig teckna
Lärarna på Malins förskola tecknar samtidigt som de pratar, precis som Malins föräldrar. Då lär sig alla barn i gruppen att teckna. På samlingarna har de ”veckans tecken” och ofta jobbar barnen med olika teman. Det kan vara frukter, mat eller kanske olika djur. Först visar någon av lärarna hur tecknet ser ut och sedan härmar barnen.

Fler sätt att lära sig tecken
På Malins förskola sitter det små lappar med teckenbilder på alla lådor och skåp. Då kan både Malin och de andra barnen lära sig tecken för olika leksaker.

Ett annat roligt sätta att lära sig tecken är att sjunga teckensånger. Det finns massor med sånger som har tecken. Och när du har lärt dig att teckna kan du ju sjunga vilken sång som helst med tecken till.

Alla har sitt eget tecken
Det är lite klurigt att teckna namn. Då behöver du både kunna stava och teckna bokstäver på teckenspråk. Men för att det göra det enklare kan du välja ett tecken som betyder ditt namn. Malin har tecknet ”sol” som sitt namn. Och andra namntecken bland barnen på förskolan är ”traktor” och ”häst”. Som du märker har barnen valt saker som de tycker om. Men några har också valt att använda första bokstaven i sitt namn som tecken.

Det är smart med tecken
När du tecknar pratar du långsammare. Det blir så helt automatiskt eftersom du måste komma på hur tecknet ser ut. Och när du pratar långsamt blir det enklare att höra och härma orden. Det är ju dubbelt smart!

Även de som redan kan prata har nytta av tecken. Du kan teckna till någon som är långt borta istället för att skrika. Eller så kan du teckna genom en fönsterruta. En annan bra sak är att människor som pratar ett annat språk än svenska, kan lära sig svenska snabbare genom att använda tecken.

Tänk vad bra det skulle vara om alla kunde teckna!

Malin hoppar ljud

Förskolan filmade en del träningstillfällen i förra veckan. Här kommer ett kort exempel när Malin tränar ljud. Att höra och urskilja enskilda ljud är en stor del av språkutvecklingen. I just den här övningen kombineras lyssnande och eget ljudande med en motorisk del, för att förstärka ljudet. Och göra det lite extra kul! Jag tycker själv att just ljudträning kan kännas lite svårt och mystiskt, men det kan vara ganska enkelt egentligen.

Läs mer om Karlstadmodellen, en modell för språkträning.

En hab-plan rikare

Och vad har vi åstadkommit idag då? Ett par timmars jobb, en hab-plan och en halv uppgift till skrivkursen. Jag jobbade hemifrån för att slippa slänga bort dyrbar tid i resor. Efter lunch kom logopeden, sjuksköterskan och Malins förskolelärare hit. Jag bjöd på kaffe och doppa för att skapa en skön atmosfär inför snack om skolstart, potträning och avsaknad av handledning i Karlstadmodellen (språkträningsmodell). Jag tycker att hab-planen är en bra summering av dagsläget, men det största jobbet kring Malins utveckling står vi själva för tillsammans med förskolan. Men potträningen ska vi köra ihop med habiliteringens sjuksköterska - där får jag erkänna att vi själva går bet. Fortsättning följer på den ...

När det gäller språkträning kan jag glädjande nog berätta att ordlotto-övningen jag tillverkade i helgen var för LÄTT! Malin satte samtliga ord direkt. Vi underskattar hennes förmåga alltför ofta ...

Starter

Jobbstart, förskolestart, fritidsstart. Dagen har inneburit en hel massa starter och därmed även några avslut: semestern och sommarlovet är till ända. Semestern har varit fin. Vi har gjort massor av utflykter och aktiviteter. Vi har badat mycket och hunnit med många kompisträffar. En semester helt i min smak, förutom att jag önskade några fler husvagnsnätter förstås ;-)

Nu går det inte längre att ducka för det faktum att resurspedagogen på Malins förskola sa upp sig precis innan semestern. Det känns så tungt! Jag har inte orkat ta det till mig riktigt och jag skulle ljuga om jag sa att det inte är ett stort bekymmer för oss. Men jag måste hoppas på en ny bra lösning. Till all lycka är det två pedagoger som jobbat mycket med Malins språkträning så kompetensen finns kvar i huset. Men ansvaret kan inte ligga på en person, det är för sårbart.

Det går inte att kommma ifrån att vi har en annan relation till Malins pedagoger än andra föräldrar har.

Solig stressig skoldag

Jag har haft två ograverade pluggdagar ... och blir stressad av det! Jo, det är min stress över att inte hinna skriva något "eget" under pluggtiden som gör sig påmind. Dessutom går jag in i min sista månad av halvtidsarbete - hur ska jag hinna skriva något alls när jag jobbar fullt?!

Våren stressar också på sitt sätt eftersom jag bara vill vara ute. Dessutom ligger en massa träningsmaterial till Malin på hög och bara väntar på att bli tillverkat. Det här låter mer illa än det är ... men det brukar hjälpa att skriva av sig lite.

Förresten har jag bara laminering kvar på en prepositionsbok till Malin. Den har tagit tid, men jag är stolt över den! Nu återstår att se om lilla damen tycker att den är intressant ...

... och nu är den klar!

Erbjud Karlstadmodellen NU!

Vi anser att det är en självklarhet och kräver att barn- och ungdomshabiliteringarna ska erbjuda möjligheten för individen att språkträna enligt Karlstadmodellen för att på så sätt ge individen en ärlig chans att bli en framtida aktiv samhällsmedborgare.
Namninsamling för "Erbjud Karlstadmodellen NU"!

Vi tränar kommunikation med Malin enligt Karlstadmodellen. Vår habilitering kan inte erbjuda oss handledning och därför har vi utbildat oss själva. Nu jobbar vi tillsammans med förskolan enligt den här modellen och vi ser att Malin gör fantastiska språkliga framsteg!

Summering Sommarskola

Vi är hemma och landar efter fyra dagars intensiv sommarskola för språkträning enligt Karlstadmodellen. I år var det bra på ett annat sätt än förra året. Förra året behövde jag koncentrera mig på att lära mig så mycket teori som möjligt. I år tog jag det lugnare med den biten och fokuserade på att få ut så mycket som möjligt vid våra handledningstillfällen. Vi har fått en bra bedömning på var i språkutvecklingen Malin befinner och vi har massor med nya övningar att ta tag i efter semestern. Här är en artikel från Värmlands Folkblad som handlar om vår vecka.

Vi har naturligtvis träffat många vänner i "Down town", både nya och gamla bekantskaper. Storebror har haft två jättefina kompisar under veckan så han var ledsen när vi åkte hem. Malin har trivts som fisken i vattnet med full uppmärksamhet från både föräldrar, förskolepedagoger och avlösare. Men ibland tyckte hon att det var lite underligt att alla var med på samma plats. Även vädret var på vår sida med sol och värme så gott som hela veckan.

Nu är vi hemma och varvar packning av husvagnen med strandplask. Och ikväll ska jag på fest med de riktigt gamla gänget: tjejerna från min 6:e klass. Det ska bli såå kul!

Jag avslutar med tre andra länkar till intressanta artiklar med fokus Downs syndrom:
Nu flyttar 15-årige Filip till Bollnäs
Filip är för mig en nutida hjälte
Reklamfilm gjorde så att Anders fick jobb

Nytt träningsmaterial

Dags att ta fram nya övningar för Malins träning på förskolan. Den här gången sköter vi planeringen via telefon och Idagbok. Pedagogerna har mycket kvällsjobb just nu så vi får helt enkelt inte ihop någon tid att ses på ett par veckor. Men det här går oxå bra!

Jag hittade ramsan om Musmor och hennes ungar färdigtillverkad så den fick snabbt ta plats. Sedan har pedagogerna utökat och lagt till en del efter eget huvud. Malin är som en svamp just nu och vill ha nytt hela tiden. Jag frågade vår handledare i Karlstadmodellen om hon tycker att vi går för långsamt framåt, ibland känns det så. Men hon sa att det är bra att ge den enkla grammatiken mycket tid för det är en viktig grund att stå på. Det gäller naturligtvis att variera övningarna så att Malin inte tröttnar.

Klippdockorna Olle och Mia är väldigt populära tillsammans med ansiktsuttrycken för olika känslor. Finns på Hatten. Det är skönt att en del material finns att köpa för ibland räcker inte tiden till för egen tillverkning. Men det kostar naturligtvis.

Jag är glad över att vi fått ihop en del fondpengar till årets lägervecka. Semesterkassan ska räcka till mycket så det känns kanonbra att slippa betala allt själva.

Sommarskola för språkträning

Jo, lite vårvindar känner vi av här hemma. Tydligaste tecknet är att all snö är borta! När vi åkte till Dalarna var det helt snötäckt och nu är det barmark. Malin var väldigt intresserad av sanden i sandlådan när vi kom till förskolan igår, det var ju ett tag sedan den var framme.

Nu har jag bokat in oss på vandrarhemmet i Forshaga där vi ska bo under Sommarskolan. Det var väldigt mysigt förra året. Vi satt ute och pratade i vandrarhemmets trädgård på kvällarna när barnen lagt sig. Hoppas på lika fint väder som sist.

Själva Sommarskolan är intensiv med föreläsningar, workshops, materialtillverkning och logopedsessioner för Malin. Det finns inga syskonaktiviteter på Sommarskolan, inte mycket barnaktivieteter alls faktiskt. Det vore toppen om storebror träffade en kompis även i år så att det blir ett roligt äventyr för honom. Sommarskolan är inte familjeutflykt på samma sätt som ett teckenläger. Det här är istället en kompetenshöjning för alla som jobbar med Malins språkutveckling. Men att träffa andra trevliga "Downs-familjer", det får vi på köpet!

Handledning på förskolan

Nu har jag bara skrivit om mig ett tag ... skrivkurser och 40-årsfester. Nu är det dags för Malin-nyheter.

Idag hade vi vår handledare i Karlstadmodellen på förskolan. Hon var med vid Malins träningstillfälle för att kolla att vi befinner oss på rätt nivå. Sedan ger hon pedagogerna tips på hur man kan bygga ut övningar, göra fler variationer och hur man flyttar ut övningen till verkligheten, utanför träningsstunden. Det är en skön stöttning. Visst blir vi bättre på att förstå K-modellen och att se var Malin befinner sig, men man blir lätt "hemmablind" och då är det bra om någon utomstående kommer in och skruvar lite.

Jag skriver hela tiden "vi", även om det bara är på förskolan som Malin har regelrätta träningsstunder. Men det är jag och två av pedagogerna som planerar och tillverkar arbetsmaterial. Här hemma kompletterar vi med annat i vardagliga situationer.

Den här gången fick vi bland annat tips kring hur vi bygger ut övningarna med treordsmeningar, hur vi ska sätta ihop två fonem och hur vi kan jobba med känslokort. Sedan pratade de även om hur det går att kombinera ljudträning och gymnastik för alla barn i gruppen. Jag är alltså inte med vid dessa tillfällen eftersom Malin inte är sig själv då. Men jag har läst "rapporten".

Karlstadmodellen är en modell för språkträning, du kan läsa mer på webbsidan: www.karlstadmodellen.se

Planeringskväll

Ikväll har vi haft träningsplanering på förskolan. Förra gången körde vi bara en "light-planering", så nu fick vi gå igenom allt. En del gammalt, en del nytt. Vi kommer att köra 3-ordsmeningar med verbet "äta" denna perioden. Pedagogerna har gjort en Äta-bok där det är fotografier på alla barn i gruppen när de äter olika saker. På så sätt får vi även in barnens personliga tecken. Sedan ska vi börja variera meningsbyggandet med språkpusslet som jag köpt på Hattenförlaget.

Pedagogerna har planerat att börja jobba med olika känslostämningar för hela barngruppen och vi hittade passande material att använda både för Malin och de övriga barnen.

Jag fick också titta på en liten film från en träningsstund där Malin hoppar 3-ordmeningar och det var verkligen härligt att se!

Vi har även bokat in handledning i början av mars och börjar att planera för Malins övergång till "storbarnsavdelning" till hösten.

När vi pratatde om Malins språkutveckling kom vi fram till att det ramlar ur fler och fler talade ord varje dag, men att hon börjar att bli "slarvig" med att teckna. Jag tror att även vi vuxna har slappat till oss lite så det är skärpning som gäller!

Summering av Sommarskolan

Nu har det gått ett par dagar sedan vi kom hem från Sommarskolan. Vi har landat, tvättat och njutit av den fantastiska sommaren. För vår del blev Sommarskolan en succé. Viss kände mannen och jag att vi ville vara med föreläsningarna båda två för att kunna diskutera mera, men det var inget vi kunde lösa praktiskt. Vi har i varje fall kunnat vara med på mycket, fått många nya kontakter och Malins pedagoger är fullt peppade för att jobba vidare efter sommarlovet. Även de har fått nya kontakter som kommer att hjälpa dem att utvecklas ännu mer.

Dessutom var vädret på vår sida - kanonväder för barnen att leka utomhus under föreläsningarna. Storebror träffade en kompis och var nästan osynlig hela veckan. Det var även bra för storebror att träffa barn med Downs i sin egen ålder. Det är inget han kommenterar - men jag vet att han funderar lite.

Det har varit högt tempo och mycket folk. Nätverken kring 17 barn ger 100 personer - det är fantastiskt att se så många engagerade människor kring barnen. Det tar kraft att umgås så intensivt så nu behöver jag smälta alla intryck och vila lite inför nästa semesteräventyr. Jag berättar mer om vad vi praktiskt har lärt oss kring Malins språkträning senare.