Idag drar
Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati igång. Först ut är kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och sedan följer en lång rad av språkvetare, kulturpersoner, lärare och andra språkinitierade människor. Jag tänker också haka på. Jag ska skriva om språkträning, tecken och vikten av böcker för barn, unga och vuxna med språksvårigheter.
Språket är grunden för ett självständigt liv, det är därför vi jobbar så hårt med Malins språkutveckling. Jag börjar med en text jag skrivit tidigare. Det är ett utkast till en faktabok om tecken, som vänder sig till förskolebarn och deras lärare.
Att prata med händerna
Det här är Malin. Hon pratar med sina händer. Det kallas att teckna. Malin håller på att lära sig att prata som vanligt, men det tar lite tid. Det beror på att hon har en funktionsnedsättning som heter Downs syndrom och hon behöver därför träna mer på en del saker. Men det är inte bara barn som Malin som har nytta av tecken, det finns många andra också.
Det är lättare att teckna än att prata
Det är enklare att lära sig teckna än att lära sig prata. Det beror på att det är lättare att härma händer som rör sig, än att härma röster som pratar. När du ska göra ett tecken räcker det att titta på händerna och göra likadant. Men när du ska härma ett ord måste du först lyssna hur ordet låter. Sedan måste du både tänka på hur tungan ska röra sig och hur du ska andas för att ordet ska bli rätt.
Du som har lärt dig att prata går ju inte runt och tänker på det här. Orden bara hoppar ur munnen hela tiden. Men det kan vara bra att veta att alla barn lär sig olika snabbt och att en del behöver träna lite mer.
Teckna det viktigaste
Malins mamma och pappa tecknar samtidigt som de pratar. Men de tecknar inte alla ord hela tiden. De väljer ut de viktigaste orden, alltså de ord som bäst förklarar vad som händer.
Om du till exempel vill säga: ”Ska vi leka?”
Då kanske du bara väljer att teckna ”vi” och ”leka”.
Eller om du vill säga: ”Titta, där kommer mamma!”
Då tecknar du nog bara ”titta” och ”mamma”.
Det är som att stryka under de viktigaste orden i talet.
Att lära sig teckna
Lärarna på Malins förskola tecknar samtidigt som de pratar, precis som Malins föräldrar. Då lär sig alla barn i gruppen att teckna. På samlingarna har de ”veckans tecken” och ofta jobbar barnen med olika teman. Det kan vara frukter, mat eller kanske olika djur. Först visar någon av lärarna hur tecknet ser ut och sedan härmar barnen.
Fler sätt att lära sig tecken
På Malins förskola sitter det små lappar med teckenbilder på alla lådor och skåp. Då kan både Malin och de andra barnen lära sig tecken för olika leksaker.
Ett annat roligt sätta att lära sig tecken är att sjunga teckensånger. Det finns massor med sånger som har tecken. Och när du har lärt dig att teckna kan du ju sjunga vilken sång som helst med tecken till.
Alla har sitt eget tecken
Det är lite klurigt att teckna namn. Då behöver du både kunna stava och teckna bokstäver på teckenspråk. Men för att det göra det enklare kan du välja ett tecken som betyder ditt namn. Malin har tecknet ”sol” som sitt namn. Och andra namntecken bland barnen på förskolan är ”traktor” och ”häst”. Som du märker har barnen valt saker som de tycker om. Men några har också valt att använda första bokstaven i sitt namn som tecken.
Det är smart med tecken
När du tecknar pratar du långsammare. Det blir så helt automatiskt eftersom du måste komma på hur tecknet ser ut. Och när du pratar långsamt blir det enklare att höra och härma orden. Det är ju dubbelt smart!
Även de som redan kan prata har nytta av tecken. Du kan teckna till någon som är långt borta istället för att skrika. Eller så kan du teckna genom en fönsterruta. En annan bra sak är att människor som pratar ett annat språk än svenska, kan lära sig svenska snabbare genom att använda tecken.
Tänk vad bra det skulle vara om alla kunde teckna!
