Föräldramöten

Det här är veckan för föräldramöten. I tisdags var det möte i Malins klass och idag i storebrors. På föräldramötet i tisdags höll jag en dragning om vad Downs syndrom är och hur vi jobbar extra med Malin. Jag brukar inte ha några bekymmer med att tala inför folk, men det här tillfället gjorde mig supernervös av någon anledning. Kanske var det den spända stämningen som ofta blir när många inte känner varandra eller att jag så gärna ville ge en rättvisande bild. Det gick okej ändå, även om jag kanske inte fick fram mina bästa formuleringar den här gången.

Efter mötet pratade jag kort med Malins elevassistent och lärare och det är en stor lättnad att höra hur bra det funkar!!! Malin är fokuserad och lyssnar på samlingarna och hon vill absolut arbeta med samma saker som de övriga barnen på lektionerna. Rutinerna funkar fint och det är få tillfällen då assistenten gått undan med Malin för att hon varit ofokuserad. Men nu ska vi dra igång "jobbarstunderna", det vill säga Malins en-till-en-träning, då hon faktiskt ska gå till ett eget rum och jobba med elevassistenten. Det är en fortsättning på språkträningen som vi jobbat med under hela förskoletiden och just nu är det fokus på språkljuden.

Men jag har haft fler möten ... Idag träffade jag resursen på fritids för att höra hur det funkar där och ta upp frågan om att filma Malin och resursen för min egen utbildning i Karlstadmodellen. Kort sagt, det fungerar bra på fritids också och resursen ville vara med på filmprojektet.

Det här är även veckan då jag fått det sorgliga beskedet att en viktig person från förr gått bort alldeles för tidig.

Min bästa kväll

Onsdagkvällar är just nu mina bästa kvällar. Då vet jag att jag har två ograverade dagar av pluggande framför mig och jag känner att jag kommer att hinna massor! Sedan brukar jag kippa efter andan på fredag eftermiddag och pusta över allt jag har kvar. Sådan är människan. I varje fall den här. Idag har jag alltså pluggdag och jag har börjat skriva på en ny berättelse. Spännande!

Jag har varit på föräldramöte på dotterns förskola. Den här terminen är alla barn "kända", de har alltså gått tillsammans tidigare. Därmed är alla föräldrar också "kända" och jag höll således ingen föreläsning kring vad Downs syndrom innebär. Mötet bestod mest av småprat och mys och en skön känsla nöjdhet. Men på slutet tonade tyvärr ett hot om kommande neddragningar upp sig. Igen. Vi får se, det är ingen som vet vad det innebär ännu.

Nu tar jag lunch!

Ännu ett föräldramöte

I kväll har vi haft föräldramöte i Malins förskolegrupp. Eftersom det är en del nya barn/föräldrar i gruppen berättade jag om Malin, tecken och Downs syndrom. Pedagogerna blir eld och lågor när de berättar om varför man tecknar och hur bra det är för alla i barngruppen. Glädjande nog verkar även de andra barnens föräldrar förstå vinsten med att deras barn får ett extra språk och stöttning i sin egen språkutveckling.

Rektor var med på mötet idag - och det kändes extra gott att hon verkligen fick höra om hur vi arbetar. Allt är ju en fråga om resurser som ni vet ... och får man något bra för de extra resurserna är vinsten given!

Jag tog även upp att Malin förstår det mesta i de flesta situationer - även utan tecken - för att undanröja osäkerheten bland de andra föräldrarna. De kan prata med Malin utan att teckna även om hon tycker att det är mer instressant om man tecknar.