Skadegörelse på dagis

En hel vecka sedan senaste inlägg. Vad här hänt egentligen?! Jag har inte mått riktigt bra. Min astma har gjort sig påmind och det har resulterat i hosta och tung andning hela veckan. Trist.

Det var föräldramöte på storebrors avdelning i veckan. Mötet dominerades av diskussionen kring den skadegörelse som pågår på förskolan. Krossade rutor, glas och fimpar i sanden, försök till att sätta eld på förrådet och förstörda leksaker har blivit vardag. Det är unga ungdomar, 12-16 år, som hänger på dagisgården och har sabotage som sysselsättning. Polisen har varit där flera gånger men det har inte avtagit.

Vi pratade om vakter, övervakningskameror och om att ta ner häcken för att ge bättre insyn på gården. Än så länge har vi bara satt upp informationslappar i bostadsområdena häromkring. Det är viktigt att kunskapen sprids så fler uppmärksammar problemet och pratar med sina ungdomar.

För oss känns det i varje fall otryggt att ha en dotter som inte går och som fortfarande kan få för sig att käka sand på en gård där det kan finnas glas i både sand och gräsmatta.

Men till något roligt ... Malin går faktiskt mer och mer. Varje dag. Nu väljer hon att gå framför björngången, om det inte är riktigt bråttom förstås. Man ser på henne att hon tycker att det är roligt att gå och hon ger sig inte när hon ramlar. Fantastiskt!

Det går framåt

Idag har Malin valt att gå framför att krypa. Ofta och mycket. Hon är ostadig och går mycket försiktigt, men hon har visat vilja på ett helt nytt sätt. Härligt!

Körsbärssaft

Vårt körsbärsträd dignar av bär ... underbara bär, som storebror säger. Trädet har flyttats eftersom det förut var placerat där vårt hus står. Det tog trädet 6 år att förlåta oss för den flytten, men i år blev vi riktligt belönade. Jag plockade ner 4 liter i går och gjorde saft kryddad med kanel, citron och stjärnanis. Så gott!

Igår gick inte Malin ett steg med "lära-gå-vagnen", idag vill hon köra den hela tiden. Så snabbt kan det ändra sig! Hon har dessutom tagit över 20 steg själv. Små, korta, stelbenta steg. Och hon vill bli belönad med en applåd efter varje "promenad". Det blir hon ...!

De fyra första stegen!

Med regn i Tingsryd ... vad gör man då? Jo, man åker till Hammarplasts fabriksförsäljning och fyndar plastprylar av skilda slag. Mannen sa menande till sonen innan vi åkte "det är en sådan affär som mammor gillar". Jag undrar vem som var mest entusiastisk när vi åkte därifrån? Sonen som fått en låda med massor av fack att samla knappar i eller fadern som rusade in en andra gång för att "jag såg en bra vallabox".

Sedan var vi hos bygdens starke man "Börje i Tingsryd". Han har ett Gekås (Ullared) i miniatyr. Helt otroligt mycket saker av skilda slag, men här tröt Malins tålamod så det blev ett kort och intensivt besök. På eftermiddagen fikade vi på "Biggans café", det var mer i Malins smak.

Igår paddlade vi kanot. Precis så mysigt som jag förväntat mig. Visserligen trivdes inte Malin helt perfekt i kanoten, men med sång och glada tillrop tog vi oss till en liten strand tvärs över sjön. Där fikade vi och plockade blåbär till storebrors lycka.

Idag skriver jag något historiskt: Malin har gått 4 steg! Det hela var en lek för henne där hon tog sig mellan oss föräldrar och kastade sig i famnen sista biten. Men det är i varje fall de första stegen ...

Träning och utveckling

Läste glädjande i Malins "Idagbok" att gårdagens träning gick bra. Pedagogen hade fokus på ljudande och kunde rapportera att Malin visst skiljer på de olika ljuden pa, pi och pe. Så nu går vi vidare.

Det är just ljudträningen som vi känt har släpat efter ... det känns svårt att träna, Malin har varit ointresserad och det har gjort det hela ganska trist för oss. Men nu har Malin börjat att gilla ljud och då märker vi förändring.

En sak som pedagogerna påpekade på utvecklingssamtalet var att Malin gärna "konverserar" med andra barn eller vuxna. Visserligen på sitt eget "språk" (ljud blandat med tecken) men hon "frågar" väntar på svar och fortsätter. Hon har helt enkelt förstått att det är så vi kommunicerar. Härligt!

Nu är vår stora fråga: när ska hon ta sitt första steg??? Hon står mycket stadigt fritt på golvet och det rycker i ena benet när vi ropar på henne. När kommer det?

Snö, sol, öroninflammation och motoriska framsteg

I går gjorde vi en dagsutflykt till barnens farmor och farfar i Ängelholm. Vilken fin dag vi hade - med promenad i solen och skattjakt i Hembyggdsparken. Tyvärr kom det betydligt mer snö på hemvägen än vi räknat med så bilresan tog sin lilla tid. Jag försökte följa Melodifestivalen på så låg volym att barnen inte skulle vakna, så alla låtar lät likadant. Men det kanske de gjorde på full volym också ...?!

Sonen vaknade idag på ganska dåligt humör ... Malin vaknade med igenklibbade ögon. Ja, vad ska man säga? Innan dagen var slut hade jourmottagningen konstaterat öroninflammation hos sonen. Malin har däremot varit väldigt pigg trots sina klibbiga ögon, så vi får väl se vad som händer där. Att någon av oss "vabbar" i morgon är i varje fall klart.

Malin imponerade stort på oss när hon helt plötsligt kom gående med sin lära-gå-vagn! Det har aldrig hänt tidigare ... är hon på gång kanske?! Tårar i moderns ögon.

Jag kom ut på en promenad i det fantastiska vintervädret - det är min bedrift!