En vab-dag

Helgen var tung. Det är svårt med adventsmys när saknaden efter pappa ligger som en tung filt över dagen. Men jag försöker - för barnen. Och för mig själv, eftersom jag ska leva vidare. Maken är just nu fantastisk. Det är han väl annars också ;-) men just nu är han något extra. Tålmodig, tröstande och praktisk.

Nu har vi haft samtal med prästen inför begravningen och det kändes riktigt bra. En varm stund då vi pratade om goda minnen. Det kommer att bli en bra begravning - ofantligt sorglig, men fin och så som jag tror pappa hade velat ha det. Om vi någonsin pratat om det.

Idag har jag varit hemma med febrig son. Vi har ätit lussekatter och tittat på en gammal julkalender: LasseMajas detektivbyrå. Den är bra. Några tomtar har också tittat upp ur pyntlådan och så har vi slutfört ett julpyssel som påbörjades för tre år sedan. Sedan damp årets första julkort ner i brevlådan.

Jag vill bugga!

En trött make muntrades upp med scones och kaffe till frukost. Sedan trotsade vi den grå dagen genom att gå ut i skogen hela familjen. Efter lunch julpysslade sonen och jag medan Malin och maken sov middag. Sedan gjorde vi ett halvhjärtat städförsök innan det var dags för middag, Bolibompa och nattning. När barnen somnat sjönk jag ner i soffan framför Dansbandskampen. Det var riktigt bra drag idag och jag fick nya idoler: "The Playtones" . 50-tals rock´n roll. Jag vill ut och dansa! Men i stället ska jag kurera min hosta och gå och lägga mig. Godnatt!

Julpyssel, hjärtkontroll, kusinträff och en stark teaterkväll

Veckan har inneburit julypssel i kyrkan - bara för vuxna. Helmysigt, jag älskar det! Allt är framdukat på olika stationer, det är bara att sätta igång. När det är slut, betalar man för materialet som gått åt och sedan kan man bara gå hem. Utan att städa. Dessutom serveras kvällsfika, till mycket humant pris. Väldigt populärt bland Valldas mammor.

Vi har även varit och kollat Malins hjärta. Det gick bra ... med mycket underhållning från en av de underbara sköterskorna på Barnmottagningen låg Malin till slut stilla nog för att läkaren skulle kunna titta. Det kvarvarande lilla hålet mellan kamrarna finns kvar oförändrat. Troligtvis försvinner det aldrig men det är helt ok ändå. Malin far inte illa av det. Skönt!

Efter detta blev Malin sjuk ... nu var det hennes tur att ta över förkylningen från brorsan så veckan innebar även en del VAB.

I fredags var en kompis och jag på teater. Vi såg "Krossad" på Stadsteatern i Göteborg. Fantastiskt välspelat och oerhört starkt om tre syskons berättelse från en stökig barndom fylld av alkohol och våld. När pjäsen var slut presenterades en ung tjej framme på scenen - vilket vi inte visste skulle komma. Hon började sin berättelse med "Min pappa förgrep sig på mig första gången då jag var ett år". Sedan fortsatte berättelsen om ett grymt levnadsöde med övergrepp och droger. Verkligheten överträffar alltid dikten. Även negativt. Det var Sofia Rapp Johansson som berättade och läste ur sin bok Silverfisken. Jag kände igen henne efter ett tag då jag läst en artikel om henne i Friskis-tidningen. En stark kväll.

På lördagkväll var storebror och jag på den årliga kusinträffen som alltid hålls just denna helg eftersom det var då vår gemensamma mormor/farmor fyllde år. Det är jättekul att samlas hela gänget, vi brukar bli runt 25 personer. Tyvärr fick Malin och mannen stanna hemma eftersom de fortfarande var förkylda.

Helgen har även innehållit adventspynt eller snarare julpynt eftersom vi är rätt ivriga här. Och så har vi bakat lussekatter. Mums! Måste tillägga att storebror har blivit en fena på att rulla lussekatter. Snabbt, perfekt och med tålamod. Det är mammas pojk ;)!