Hjärtdoktorn

Idag hämtade jag Malin på skolan efter halva dagen. Det var dags för kontroll av hjärtat. Barnmottagningen gjorde ett smart drag när de satte upp en tv framför sängen där de kunde visa film. Malin låg mycket stilla under hela undersökningen, uppslukad av Musse Pigg. Hjärtat såg fint ut, men det sista lilla hålet i skiljeväggen mellan kamrarna fanns kvar. Jag märkte att läkan blev lite förvånad över detta, hon hade förväntat att skriva ut oss idag. Hon föräkrade att det inte var något att oroa sig för, men Malin står kvar som hjärtpatient med ny kontroll om två år.

På ett sätt är det skönt att få gå kvar hos hjärtläkaren eftersom det är den enda läkare som träffat Malin kontinuerligt sedan hon föddes. Det finns nämligen ingen fast hab-läkare där vi bor.

Sedan passade vi på att få influensavaccinet och det var lite jobbigare. Det gjorde ont!

Oktober är här

Oktober är Down Syndrom Awarness Month. Och jag har inte hunnit blogga en enda gång. Annars var det just under oktober jag började blogga för fyra år sedan, i ett bloggupprop med syfte att sprida information om Downs syndrom.

Dagarna har rusat sedan sist. Bland annat har jag varit i Arvika på den andra studieträffen för handledarutbildningen i Karlstadmodellen. Det var intressant och givande och mycket arbete med föreläsningar, workshops och filmanalys. Det var skönt att bara ha två studiedagar den här gången så att jag hann med lite helg med familjen. Vi passade på att gå på Liseberg, den allra sista dagen på sommarsäsongen. Det var kanonbra med korta köper och höstfägring. Båda barnen tänjde på sina "åk-gränser" och Malin ville faktiskt åka Rabalder (lilla bergbanan). Även om det var en skräckblandad förtjusning. Storebror åkte gladeligen Lisebergsbanan - den större varianten - tre gånger på raken. Men han var mycket koncentrerad varje gång. Själv hade jag åkpasset runt min handled och avslutade med en solotur i Balder. Det var många år sedan jag åkte den och den är så hääärlig! Men jag inser att det var tur att jag inte lyckades tjata med mig storebror. Jag hade glömt hur brant första backen är!

Nu har vi en vecka med utvecklingssamtal och besök hos hjärtläkaren för Malin. Och storebror ska ta en vaccinationsspruta. Han vill inte ha med någon av sina föräldrar. Hoppas det går bra!

Ett fint hjärta!

Att Malin har ett gott hjärta visar hon varje dag. Nu har hon snart ett helt hjärta också! Vi var på kontroll hos hjärtläkaren idag och nu har det sista av hennes fem hål i skiljeväggen mellan kamrarna nästan vuxit igen. Läkaren tror att hon kan bli helt friskförklarad vid nästa kontroll. Himmel vad härligt! Och om inte det sista hålet växer igen är det bara ett "skönhetsfel" utan praktisk betydelse. Malin skötte sig grymt bra under undersökningen. Hon låg helt stilla så det gick lätt att få ett bra EKG och fina bilder på ultraljudet. Efter undersökningen fick hon influensavaccinet och då var tålamodet slut ...

Storebror är hemma hela veckan eftersom han ska ha medicin flera gånger per dag, men idag har han faktiskt varit mycket piggare. Ingen feber och mindre värk i nacken. På eftermiddagen var Malin med avlösaren en stund och då åkte storebror och jag till bibblan och lånade nya Sune-böcker. Han lever i en värld av legobygge och Sune ...

Julpyssel, hjärtkontroll, kusinträff och en stark teaterkväll

Veckan har inneburit julypssel i kyrkan - bara för vuxna. Helmysigt, jag älskar det! Allt är framdukat på olika stationer, det är bara att sätta igång. När det är slut, betalar man för materialet som gått åt och sedan kan man bara gå hem. Utan att städa. Dessutom serveras kvällsfika, till mycket humant pris. Väldigt populärt bland Valldas mammor.

Vi har även varit och kollat Malins hjärta. Det gick bra ... med mycket underhållning från en av de underbara sköterskorna på Barnmottagningen låg Malin till slut stilla nog för att läkaren skulle kunna titta. Det kvarvarande lilla hålet mellan kamrarna finns kvar oförändrat. Troligtvis försvinner det aldrig men det är helt ok ändå. Malin far inte illa av det. Skönt!

Efter detta blev Malin sjuk ... nu var det hennes tur att ta över förkylningen från brorsan så veckan innebar även en del VAB.

I fredags var en kompis och jag på teater. Vi såg "Krossad" på Stadsteatern i Göteborg. Fantastiskt välspelat och oerhört starkt om tre syskons berättelse från en stökig barndom fylld av alkohol och våld. När pjäsen var slut presenterades en ung tjej framme på scenen - vilket vi inte visste skulle komma. Hon började sin berättelse med "Min pappa förgrep sig på mig första gången då jag var ett år". Sedan fortsatte berättelsen om ett grymt levnadsöde med övergrepp och droger. Verkligheten överträffar alltid dikten. Även negativt. Det var Sofia Rapp Johansson som berättade och läste ur sin bok Silverfisken. Jag kände igen henne efter ett tag då jag läst en artikel om henne i Friskis-tidningen. En stark kväll.

På lördagkväll var storebror och jag på den årliga kusinträffen som alltid hålls just denna helg eftersom det var då vår gemensamma mormor/farmor fyllde år. Det är jättekul att samlas hela gänget, vi brukar bli runt 25 personer. Tyvärr fick Malin och mannen stanna hemma eftersom de fortfarande var förkylda.

Helgen har även innehållit adventspynt eller snarare julpynt eftersom vi är rätt ivriga här. Och så har vi bakat lussekatter. Mums! Måste tillägga att storebror har blivit en fena på att rulla lussekatter. Snabbt, perfekt och med tålamod. Det är mammas pojk ;)!