08 juni, 2010

Skolångest

Kommer precis från ett besök i storebrors blivande klass. Det känns märkligt att stega in på skolgården där jag tidigare gått som elev. Jag kände faktiskt igen en del lärare och fick höra att musikfröken är densamma som på min tid. Hon måste varit nyexad då ... även om vi tyckte att hon var väldigt vuxen!

Det kändes stort och stökigt och storebror ville knappt gå med oss över skolgården. Han var fruktansvärt blyg i klassrummet och de som blivit utsedda till hans faddrar hade en diger uppgift. Jag höll på att få ett spel ... jag känner mig helt hjälplös när han blir sådär stel. Men innan vi gått därifrån hade jag i varjefall sett några leenden i hans ansikte. Lärarna kändes kompetenta och trevliga, inga nybörjare inom området så de har nog träffat en del blyga barn tidigare.

Eftersom det går en hörselskadad flicka i klassen finns en teckentolk hela tiden med i klassrummet. Kanonbra! Det gör vårt tecknande än mer naturligt.

Inga kommentarer: