En fläkt av skolstart

Idag har jag varit hemma med en snorig Malin. Inga andra symptom så jag hoppas att hon snorar av sig fram till lördag då vi ska ha en liten träff. Arbetsterapeuten och kommunens bostadsanpassning varit här för att inspektera vår tomt för bedömning om "staketstöd". Vad vi behöver ett staket - den lilla damen rymmer så fort hon får minsta chans.

Sedan ägnade jag mig åt något jag inte gjort på länge ... en äkta barnvagnspromenad. Med sällskap, snack och högt tempo. Dessutom i solsken! Kompisarna från min hemma-mamma-tid med Malin är föräldralediga med småsyskon och de kom förbi. Så Malin fick vila i vagnen medan jag motionerade. Sedan blev jag så ivrig över att känna mig föräldraledig att jag nästan hängde med på deras lekträff. Men då kom jag på att jag var hemma med en dotter som skulle ta det lugnt. Så istället ägnade vi oss åt att läsa böcker och titta på Pippi.

Idag fick vi ett brev på posten ... ett brev om storebrors skolstart. Datum, schema och klasslista. Det känns stort, eller mera sant är att storebror känns stor och liten på en och samma gång. Jag har väl ondgjort mig över detta tidigare men här kör man F-2-klasser. Det innebär 10 nollor, 9 ettor och 9 tvåor i samma klass. Snabb huvudräkning ger 28 barn. Och två pedagoger. Jag förstår inte alls hur detta kan fungera, men det gör det tydligen på något mystiskt sätt. Vi lär bli varse. Huvudsaken var att "bästisen" var med i samma klass. Sedan såg jag att det var flera barn från vårt närmsta område på listan och det är ju bra även om de inte känner varandra ännu.

Promenadhumör

Lite positivare tongångar ... inte om det som hänt i veckan, men annat. Malin har "lärt sig" att promenera i grupp tillsammans med dagiskompisarna. När vi är ute på promenad funkar det bra så länge Malin får gå dit hon vill och så har det även varit på förskolan. Hon gillar verkligen att promenera och upptäcka nya saker, men när det inte har passat henne har hon helt sonika satt sig ner på marken och vägrat att gå vidare. Nu verkar det ha släppt och hon har hängt på ganska långa promenader de senaste dagarna. Hon kanske har insett att man kan komma fram till något spännande! Eller så är det bara en tillfällighet ... men pedagogerna var mycket nöjda med framstegen i varje fall.

Det märks att barnen är ute mycket på dagarna nu när det är så fint väder. Våren gör dem trött och de somnar ovanligt tidigt båda två. Idag hann jag faktiskt plantera lite blommor i krukor efter läggningen. En underbar kväll - men kall.