Födelsedagsfirande

Vi har firat födelsedagar i helgen. Både brorsan och jag fyller tidigt på året och vår far brukar bjuda på en gemensam födelsedagsmiddag. Trevligt med grillat(!) kött, potatis och vin. Kusinerna röjde runt så jag tror att morfar/farfar var ganska slut när vi gick. Vi fick varsin brandsläckare i present - bra! Har faktiskt tänkt att köpa det, men inte kommit loss.

Malin och jag var på lekplatsen och träffade två av Malins dagiskompisar. Jag var föräldraledig samtidigt med mammorna och vi brukar ses ibland. Det känns i hjärtat när Malin inte kan springa med sina kompisar utan kryper efter i sanden. Hon har roligt och jag vet att hon kommer att springa ifrån mig en dag. Men vissa dagar tänker jag mer på att hon utvecklas långsammare än sina jämnåriga kompisar, andra dagar mindre eller ingenting alls.

Idag var det sista gången på kursen i Karlstadmodellen. Jag har gått två kurser parallellt nu i vinter och detta var den där vi haft fokus på materialtillverkning. Dagens alster blev en "kategorisnurra" med djur. Jag och några till hade önskemål om en ny kurs till hösten. Även om man kan läsa sig till övningar och hur materialet ska tillverkas är det bättre att träffas och jobba tillsammans. Då är tiden avsatt och man blir peppad att komma vidare. Vi får se hur det blir. Annars pratade vi om "symöten" där vi föräldrar träffas för att ha materialverkstad.

Brunch och språkträningskurs

Dagen startade med en brunch ... familjen hade visserligen redan hunnit äta frukost men det låter ju lite trevligt med brunch. Hur som, vi hade besök av en gammal kompis till mig med sambo. De bor i Stockholm nu så vi ses allt för sällan och det var roligt att prata ikapp lite. Dessutom väntar de barn så det var lite extra roligt att få se magen!

På eftermiddag/kväll var jag på ett av mina kurstillfällen i Karlstadmodellen = kommunikationsträning för personer med språkstörningar, exempelvis Downs syndrom. Det är bra att få tips på vilka övningar vi ska förbereda för Malin. Visserligen kan vi läsa oss till allt i böckerna, men det är roligare och mer lärorikt att höra cirkelledaren berätta om hur hon har jobbat med olika material med sin son. Dessutom får vi tips om hur vi ska börja och peppning i att verkligen börja ... På köpet får jag lite panikkänslor över hur mycket det är som vi ska öva med Malin och om vi inte gör det så går det inte bra för henne .... och hur ska vi hinna .... Jag vet, jag har skrivit om detta förr och JO, det är bättre. Jag är bättre på att hantera denna stress, men den gör sig påmind allt som oftast.

Jag känner mig dock nöjd med min senaste produktion: En bok med fotografier på Malin när hon gör olika saker ... Vi ska öva tvåordsmeningar med den. Vi har numera en hel lite reproavdelning här i huset ... datorprogram för tecken, skrivare, skärmaskin, laminerare och sprialbindningsmaskin. Det kostar att ligga på topp!