Och skrivandet då?

Och hur går det med skrivandet då? Det går väl inte alls skulle jag säga. Ett tag i våras hade jag en bra vana att plocka ut en komptimma för att gå hem och skriva när Malin blev hämtad av avlösaren och storebror var på en aktivitet. Men den vanan kom helt av sig då jag började plocka ut komptimmar för skolstartsmöten och vårdbesök. Dessutom kvävdes kreativiteten av all oro innan saker och ting föll på plats. Och nämnde jag mina senaste refuseringar...?! Sannerligen kan de ta udden av en kreativ ådra. Just nu ser jag inte möjligheten till regelbunden skrivtid så mina litterära drömmar får hållas på halster ett tag. Så var det med det.