24 maj, 2009

Ordförbistring

En episod från Ängelholmshelgen ... En äldre man passade sitt barnbarn på lekplatsen där vi var. Malin och pojken hamnade i samma sandlåda och tvistade lite om en spade. Mannen satte sig bredvid mig och sa: Hon är mongolid, väl? Lite surt svarade jag: Ja, men vi säger Downs syndrom.

Då berättade han om sin son på 45 år och sin adoptivdotter på 39 år. Båda mongolida. Vi pratade vidare lite kort sedan pockade barnbarnet på uppmärksamhet. Men jag är glad att jag inte fräste ifrån så som jag först kände. Jag gillar inte ordet mongolid, det är ett skällsord för mig. Men det var skillnad för 40 år sedan och i den här mannens vokabulär är ordet självklart.

Inga kommentarer: