LSS-möte & bokstavsvisning

På morgonen var jag på möte med vår LSS-handläggare. Jag kom inte ihåg att beslut om LSS-åtgärder är tidsbegränsade, men vårt beslut gick tydligen ut nu. Vi diskuterade lite förändringar och om det blir som jag hoppas kommer vi att kunna kombinera avlösare och stödfamilj framöver. Vi får se.

Storebror har "bokstavsvisning" i skolan på torsdagar. Då kan barnen ta med sig en sak vars namn innehåller veckans bokstav. (Vi snackar f-klass här, alltså). Denna veckan är det bokstaven "b" som gäller. Och han valde att ta med sig en bok. Det är min pojk ;)

Det var "Sune och klantpappan" som fick följa med till skolan. Just ni är klantiga pappor det absolut roligaste som finns, jämte Bellman-historier.

Möte med avlösare

Idag träffade vi G som ska arbeta som avlösare hos oss. Hon ska ta hand om Malin så att vi kan ge storebror och oss själva lite egentid emellanåt. Det känns konstigt att ta det här steget men som jag skrivit tidigare ... vi ska orka vara föräldrar länge.

Första mötet gick fantastiskt bra! Malin var tveksam en liten stund, men sedan ville hon att G skulle läsa en bok för henne. G har arbetat med funktionshindrade större delen av yrkeslivet och tecknar minst lika mycket som vi. Hon är dessutom intresserad av Malins träning. För mig känns det tryggt eftersom G och min mamma var vänner. Jag har träffat G förr när min mamma och hon var aktiva i Friluftsfrämjandet. Dessutom bor G i närheten av oss och det innebär att man ses då och då i olika sammanhang. Det var så möjligheten dök upp! Nu ska vi fundera ut hur vi ska lägga upp tider och tillfällen för att detta ska skapa luft i vårt fulltecknade liv.

Hela familjen är sömniga efter husvagnshelgen. Frisk luft i massor och sena nattvanor sätter sina spår. Trötta barn som somnade tidigt och nu en trött mamma på väg till sängs. Endast pappa är vaken - han spinnar på Friskis. Göteborsvarvet är nära!

Mammasnack och neddragning av stöd

Igår kväll var det ett möte i Kungsbacka-nätverket för Downsfamiljer. Det var ett möte utan barn där vi skulle prata skola, framtid och annat som kändes angeläget. Vi var fyra mammor och två kvinnor från kommunen (specialpedagog och psykolog). Det var kanonbra att kunna prata om de här frågorna. Dels utifrån egna erfarenheter, dels med "proffsstöd" av de som vet hur det ser ut i vår kommun. Även om det är lång tid kvar innan Malin börjar skolan och väldigt lång tid tills hon ska flytta hemifrån så känns det skönt att ha lite koll redan nu.

Tyvärr var det sista gången vi fick möjlighet att träffas i Kungbacka-nätverket. I varje fall med stöd från kommunen. Detta har varit en LSS-insats som nu dras in. Vad säger man? Det kommer inte att bli lättare att vara förälder till funktionshindrade barn i framtiden, det är ett som är säkert.