Visar inlägg med etikett Härnösand. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Härnösand. Visa alla inlägg

04 september, 2010

Många intryck

Huvudet surrar av intryck efter två dagar på kursen. Det är roligt att se så många olika typer av människor samlas kring en distanskurs på det här viset. Allt från riktigt seriösa "jag är född författare" till personer som vill utveckla sitt skrivna språk. Jag själv ligger väl däremellan.

Vi blev uppdelade i studiegrupper och min grupp kändes ganska homogen, i varje fall vid första intrycket. Hos en del andra grupper kommer det nog att slå gnistor vid diskussionerna... Den här kursen påminner om mina tidigare kvällskurser, men här kommer jag att få möjlighet att gå mer på djupet. Dessutom kommer jag att få möjlighet att ha skrivandet som en stor del av mitt liv under en längre period. Upplägget verkar vara väl strukturerat med utförliga beskrivningar av alla uppgifter och tydligt angivna instruktioner. Vi kommer att få nya "kursbrev" varje månad så det går inte att slappa och halka efter.

Min handledare känns bra, instresserad och påläst. Hon skämtade och bjöd på sig själv kring sitt läsande och skrivande. Hon är inte författare utan arbetar som litteraturvetare på universitetet. Alla lärare betonar att det INTE är en författarkurs utan en kurs som angränsar till litteraturvetenskapen. Men det känns helt ok för mig. Jag kommer att lära mig mycket genom att läsa barn- och ungdomsböcker på ett nytt sätt.

Efter kursen idag har jag haft sällskap av en kvinna som också är från Göteborgstrakten. Vi promenerade till Länsmuseet och gick omkring där och tittat på lite olika utställningar. Härnösand visade sig från sin finaste sida, med en solig och härlig höstdag och det var väldigt vackert uppe vid museet. Men på väg dit sprang vi på en himla massa vägbyggen och det förtog en bit av promenaden.

Efter det kulturella inslaget var vi ute och åt. Vi lyckades nog att välja Härnösands populäraste "hak" för där var fullt när vi gick vid halv-sju-tiden. På väg tillbaka till vandrarhemmet blev vi uppraggade av en lokal gosse som var så efterhängsen att vi var tvugna att smita runt hörnet av ett hus och gömma oss när han blev upptagen av några som frågade efter vägen till McDonalds. Puh, det var längesedan det hände. Men det är inget jag saknar.

Jag har shoppat presenter till barnen och jag måste erkänna att NU längtar jag hem. Det känns fysiskt i hela kroppen. Men jag var ju entusiastiskt när jag bokade biljetter och valde det senat tåget hem imorgon. Det känns helt fel just nu. Min nya bekantskap ska åka nattåget hem nu ikväll, men det var inget bra val heller för det är en lång väntan mellan tågbyten så hon får inte komma på liggvagnen förrän vid midnatt.

Nåja, jag ska ägna kvällen åt Oldsberg och Här är ditt liv. Sedan har jag massor av böcker att läsa och efter det önskar jag mig ostörd sömn. Det hade jag INTE natten som gick. Nattlivet i Härnösand visade sig väldigt livligt. I varje fall nedanför mitt fönster. Jag fick proppa in mp3:n för att kunna somna och det blev lite ryckigt. Men nu är jag trött och jag har köpt riktiga öronproppar så jag hoppas på bättre tur i natt!

02 september, 2010

Tåg genom Sverige

Jag sitter på tåget mellan Stockholm och Sundsvall. Och när jag kommer fram till Sundsvall ska jag sätta mig på en buss till Härnösand. Jag är definitivt på för mig otrampad mark. Det känns alltid konstigt när jag åker iväg själv och lämnar man och barn hemma. Det beror väl på att det väldigt sällan händer ... och att vår familj fortfarande är "småbarnssammansvetsad" vilket innebär att allt vi gör, gör vi med familjen. Nåväl, nu är jag alltså ensam på ett tåg och jag gillar verkligen detta färdsätt. Sverige är fantastiskt vackert i tidig-höst-sol och jag hinner känna att jag är på väg. Det är inte som när man flyger, då dimper man bara ner på en ny plats och har ingen känsla för själva resan.

Hur som, alla aktiviteter samlas ju ofta på samma dag och det blev idag. Jag skulle till Härnösand och storebror skulle börja simskolan. Men min vän B ryckte in och hämtade upp Malin på förskolan och jag fick nyss en bild på dottern som satt på en upp-och-ner-vänd eka och åt banan i solskenet. Det såg så mysigt ut att jag fick hemlängtan direkt. Ikväll får jag höra hur simskolestarten gick och då längtar jag nog hem igen. JO, jag tycker att det är roligt att vara på eget äventyr, jag lovar!

31 augusti, 2010

Förkylning, studentliv, höstskor & ett nymålat hus

Veckan har fört med sig höstens första förkylning till familjen. Hittills är det pappan och Malin som varit hemma från jobb och förskola. Men båda ska gå imorgon. Själv har jag ramlat och stukat foten ganska illa. Det hände igår när jag var ute och sprang. Jag kan med stolthelt säga att jag har sprungit 1-2 (oftast 2!) gånger per vecka sedan midsommar och har faktiskt fått upp en ganska god kondition. I varje fall om man jämför med min tidigare status! Men gårdagens fall innebär att jag måste vila ett tag och det det känns lika illa som foten gör ont. Fan!

Imorgon börjar mitt nya liv. Mitt liv som halvtidsarbetande och halvtidsstuderande. Jag blir verkligen en dubbelarbetande morsa. Det känns konstigt, men roligt! Och lite läskigt. Det är främst ekonomin jag oroar mig för. Jag tror nog att vi ska få ihop logistiken. Och att jag ska få ihop jobb och studier förutsätter jag. Kaxigt, jag vet!

Vilken kurs blev det nu då? Jo, jag ska läsa Kreativt skrivande, barn och ungdom, 30 poäng på distans. Det är inte en ren skrivkurs utan det ingår mycket litteraturstudier och läsande av barn- och ungdomsböcker för att sedan kunna diskutera, jämföra och analysera.

Jag ska åka till Härnösand på uppstartsmöte på torsdag och blir borta till söndagkväll. Bara det är ett litet äventyr! Efter denna träff är det ett avslutningsmöte i maj nästa år. Tur är det för man kan ju knappast tala om pendlingsavstånd när det tar 8 timmar med tåg.

Idag har vi haft skoköpardag. Vi gjorde det igen ... tog med båda barnen till affären. Men det gick faktiskt väldigt mycket bättre nu än i våras. Malin sysselsatte sig med att flytta skor medan storebror provade. Det visade sig nämligen att Malin fortfarande kan ha sina höstskor. Hon har alltså vuxit på längden, men inte på fötterna.

Som avslutning kan jag berätta att vårt hus är nymålat. Rött och grannt blev det, ser ut som nytt faktiskt.