Snart semester

Sista arbetsveckan innan 6 veckors semester. Jag har aldrig haft så lång semester och aldrig heller så tidig. Det känns fint att min leverans av anpassad sajt gick bra i förra veckan. Även om jag har mycket att göra in i det sista så är mitt stora projekt i hamn. Och det är ett arbete jag är stolt över.

Idag hade jag ett möte med Malins pedagoger. Vi förberedde oss inför nästa veckas Sommarskola. Det känns verkligen bra att åka iväg på detta tillsammans. Eftersom en av oss föräldrar kommer att ägna tid åt storebror under kursveckan är det kanon att vara två personer extra som lär sig nya saker för Malins utveckling. Dessutom trevligt! Vi pratade även om hur vi ska hålla liv i träningen under semestern. Vi ska inte pressa oss till dagliga träningsstunder men ordkort, postlådor, böcker och Babblarna får åka med i husvagnen.

Idag somnade Malin med ett blått öga ... en olycka med Bobbycar på dagis.

Små cyklar som far omkring

Ännu en härlig vårdag. Malin, storebror och kusin E har varit ute och kört sina olika fordon hela dagen. Bara avbrott för lunch och vila. Malin kör bobbycar som världens rallybrud. Det går fort fort, över stock och över sten. Innan man vet ordet av är hon ute på vägen ... Det gäller att hänga med. Storebror varvar cykeln och sparkcykeln och E växlar mellan trehjuling och traktor. Som du förstår är det en väldig trafik här på gården.

Malin kör gärna iväg på egna äventyr och när jag vill att vi ska vända visar hon prov på sin obändiga envishet. Hon fortsätter åt sitt håll eller lägger sig ner över ratten på bilen och tvärvägrar att ge med sig. Jag får bära tillbaka henne. Det här är en sida jag inte märkt hos brorsan. Det återstår att se om det ska bli en del av hennes personlighet eller om det är en fas. Hur som helst har vi märkt att en del saker vi sagt 500 gånger till sonen kommer vi att behöva säga 5 000 gånger till Malin. Det gäller i flera olika sammanhang. Alltså utrustar vi oss med ett sjuhelsikes tålamod!

Storebror och jag var ute på en cykeltur idag. Vi cyklade alltså båda två, på varsin cykel. Det var premiär! Sonen lärde sig cykla i höstas men då var han inte säker nog att släppas iväg utan sidostöd, dvs en förälder som sprang bredvid. Men nu har det hänt grejor. Han hanterar cykeln på alla underlag och kan styra in till kanten och stanna om det kommer bilar. Jättekul att se och roligt att ge sig av tillsammans. Det öppnar nya möjligheter för cykelutflykter i sommar!