Då är det dags för en ny träff i Vimmerby med kursen "att skriva barnlitteratur". Bland annat står två förlagsbesök och en guidad tur i Astrid Lindgrens barndomshem på schemat. Det blir tåget den här gången, även om jag måste åka världens omväg för att komma till Vimmerby. Jag vet att det blir intensivt och jag har ingen lust att köra ensam genom Småland i kompakt novembermörker. Håll tummarna för att tågresans tre byten inte strular!
Ikväll handlade Babel om ungdomslitteratur. Bland annat var författarna till boken Cirkeln där. Det kändes som en extra god uppladdning!
Blivande författaren har även varit närvarande förälder idag och tagit dottern till barnmottagningen för höstens influensavaccin. Hjärtläkarens inrådan.
Här funderar jag kring familjelivets mysterier. Välkommen att ta del av min vardag tillsammans med pappan, storebror och Malin - en tjej med det lilla extra
10 november, 2011
09 november, 2011
En alldeles speciell dotter
En månad innan förlossningen fick jag en känsla av att det var något speciellt med barnet i min mage. Jag var och fikade med två vänner och fick frågan om jag trodde att det skulle bli en pojke eller en flicka. Jag sa att jag trodde att det var en flicka och tyst för mig själv formulerade jag "och jag tror att hon har Downs syndrom".
Men när Malin väl föddes – vid en snabb förlossning, tre veckor för tidigt – misstänkte jag ingenting. Jag och min man bekräftade direkt för varandra att hon var den mest perfekta lilla flicka som någonsin fötts. Men så här i efterhand förstår jag att barnmorskan hade sina aningar direkt. Det var helt enkelt för tyst i förlossningssalen. Malin skrek inte och personalen var dämpad. Jag saknade den där lätta känslan som jag förväntade mig efter en lyckad förlossning.
Redan efter ett par timmar kom en läkare och undersökte Malin. Då förstod jag att det var något speciellt med henne. Tyvärr betedde sig läkaren klumpigt när hon skulle berätta om sina misstankar. Hon började med att fråga om vi inte hade märkt något annorlunda med flickan. "Tycker ni inte att hon verkar lite slö?". Läkaren visste att vi hade en son och trodde att vi kunde jämföra. Men hon hade missat att storebror varit väldigt medtagen efter sin förlossning och direkt lagts i en kuvös med andningshjälp. I jämförelse med honom var lillasyster livlig!
Då sa läkaren rakt ut att hon misstänkte att Malin hade Downs syndrom. Ett blodprov skulle skickas på analys och därefter kunde vi få säkert besked. Men jag visste direkt att det inte var någon tvekan. Det där provet var bara en rutinsak. På något sätt hade jag ju redan anat.
Jag minns att det kändes som om jag föll ner i ett djupt svart hål. Barnet i mina armar kändes plötsligt helt främmande. Jag har aldrig sett min man så ledsen som just då och själv kände jag mig bara tom. Vi förstod inte att vi hade fått världens finaste dotter för det var så mycket Downs syndrom i vägen.
Om jag bara vetat vad jag vet idag skulle jag aldrig blivit så ledsen. Om jag bara vetat vad jag vet idag hade storebror inte behövt uppleva en förtvivlad mamma de första månaderna. Han hade ju fått världens sötaste lillasyster och kunde inte förstå varför jag var så ledsen. Om jag bara vetat vad jag vet idag hade jag känt glädje och tillförsikt inför framtiden. För livet tog verkligen inte slut, det tog bara en annorlunda vändning.
Grattis på 5-årsdagen min älskade Malin!
Men när Malin väl föddes – vid en snabb förlossning, tre veckor för tidigt – misstänkte jag ingenting. Jag och min man bekräftade direkt för varandra att hon var den mest perfekta lilla flicka som någonsin fötts. Men så här i efterhand förstår jag att barnmorskan hade sina aningar direkt. Det var helt enkelt för tyst i förlossningssalen. Malin skrek inte och personalen var dämpad. Jag saknade den där lätta känslan som jag förväntade mig efter en lyckad förlossning.
Redan efter ett par timmar kom en läkare och undersökte Malin. Då förstod jag att det var något speciellt med henne. Tyvärr betedde sig läkaren klumpigt när hon skulle berätta om sina misstankar. Hon började med att fråga om vi inte hade märkt något annorlunda med flickan. "Tycker ni inte att hon verkar lite slö?". Läkaren visste att vi hade en son och trodde att vi kunde jämföra. Men hon hade missat att storebror varit väldigt medtagen efter sin förlossning och direkt lagts i en kuvös med andningshjälp. I jämförelse med honom var lillasyster livlig!
Då sa läkaren rakt ut att hon misstänkte att Malin hade Downs syndrom. Ett blodprov skulle skickas på analys och därefter kunde vi få säkert besked. Men jag visste direkt att det inte var någon tvekan. Det där provet var bara en rutinsak. På något sätt hade jag ju redan anat.
Jag minns att det kändes som om jag föll ner i ett djupt svart hål. Barnet i mina armar kändes plötsligt helt främmande. Jag har aldrig sett min man så ledsen som just då och själv kände jag mig bara tom. Vi förstod inte att vi hade fått världens finaste dotter för det var så mycket Downs syndrom i vägen.
Om jag bara vetat vad jag vet idag skulle jag aldrig blivit så ledsen. Om jag bara vetat vad jag vet idag hade storebror inte behövt uppleva en förtvivlad mamma de första månaderna. Han hade ju fått världens sötaste lillasyster och kunde inte förstå varför jag var så ledsen. Om jag bara vetat vad jag vet idag hade jag känt glädje och tillförsikt inför framtiden. För livet tog verkligen inte slut, det tog bara en annorlunda vändning.
Grattis på 5-årsdagen min älskade Malin!
En 5-åring i huset!
Tänk att vår lilla fyller 5 år idag! Och tänk att hon fick vara med på Dagens Grattis på Bolibompa också. "Det var roligt" konstaterade hon när de tittade på klippet på förskolan. Och här kan du också titta!
Jag hade tänkt att skriva lite fler fina ord om min fina dotter idag, men jag får se om jag hinner uppdatera mer senare. Nu ska vi fixa födelsedagsmiddag med chokladbollar till efterrätt. Sedan väntar dagens andra presentutdelning (eller tredje, om vi räknar med förskolans).
-------------------------------------------------------------------------------------
Middagen uppäten, chokladbollarna slukade och födelsedagsbarnet har protesterat mot läggning hela vägen in i sängen. Här kommer lite bilder från dagen ...


Jag hade tänkt att skriva lite fler fina ord om min fina dotter idag, men jag får se om jag hinner uppdatera mer senare. Nu ska vi fixa födelsedagsmiddag med chokladbollar till efterrätt. Sedan väntar dagens andra presentutdelning (eller tredje, om vi räknar med förskolans).
-------------------------------------------------------------------------------------
Middagen uppäten, chokladbollarna slukade och födelsedagsbarnet har protesterat mot läggning hela vägen in i sängen. Här kommer lite bilder från dagen ...


Etiketter:
5 år,
Bolibompa,
dagens grattis,
födelsedag
08 november, 2011
Beslut, beslut
Nu har vi ett första planeringsmöte inbokat inför Malins skolstart. Det blir i slutet av den här månaden och då träffar vi förskola, skola och SPC. Jag känner mig faktiskt förväntasfull. Just nu är huvudspåret att hon ska börja i vår hemskola till hösten med sina -06-kompisar. Det finns några andra parallella spår, men det går inte att jobba på alla samtidigt. Vi måste fokusera någonstans!
Detsamma gäller för mina universitetskurser. I både "sociala medier" och "att skriva barnlitteratur" väntar enskilda, lite längre arbeten. Jag har flera alternativ i huvudet, men nu måste jag bestämma mig. Dessa beslut är dock inte riktigt lika avgörande för framtiden ...!
Detsamma gäller för mina universitetskurser. I både "sociala medier" och "att skriva barnlitteratur" väntar enskilda, lite längre arbeten. Jag har flera alternativ i huvudet, men nu måste jag bestämma mig. Dessa beslut är dock inte riktigt lika avgörande för framtiden ...!
07 november, 2011
Heja Bengtsfors!
Det här gillar vi ... en förskola som anammat tecken, även om det inte finns något "speciellt" barn som behöver det. "Tecken är bra för alla", jo så sant! Läs mer på SPSM:s webbplats ...
06 november, 2011
Kalasdax!
Igår hade vi Malins barnkalas. Vi hade lånat kyrkans fritids, som vi brukar. Den här gången bjöd vi hela förskolegruppen. Det var premiär för ett sådant stort kalas för vår del, men det gick verkligen över förväntan. Killarna röjde i lekhallen och tjejerna lekte i dockhörnan - mycket traditionellt. Malin flöt emellan, men trivdes bäst i dockhörnan. Det är gott att se när leken med andra barn funkar. Storebror var med som medhjälpare och hade fiskdammen på sin lott. Vår fina avlösare var också med och hjälpte till. Tack för det!
Eftersom jag inte publicerar bilder där ansiktet på andra barn syns, blir det inte så många bilder ... men här kommer några.



Söndagen blev en hemma-fixar-dag. Städning, matlagning (det känns som om jag vuxit fast i spisen den här helgen!), flytt av husvagn till vinterförvar, lite sömnad av gardiner och en löparrunda per vuxen. Storebror har eldat med grannen och Malin har varit med pappa och krattat löv. Här kommer lite höstbilder:


Eftersom jag inte publicerar bilder där ansiktet på andra barn syns, blir det inte så många bilder ... men här kommer några.



Söndagen blev en hemma-fixar-dag. Städning, matlagning (det känns som om jag vuxit fast i spisen den här helgen!), flytt av husvagn till vinterförvar, lite sömnad av gardiner och en löparrunda per vuxen. Storebror har eldat med grannen och Malin har varit med pappa och krattat löv. Här kommer lite höstbilder:


Etiketter:
barnkalas,
familjeliv,
födelsedag,
helg,
husvagn,
höst
04 november, 2011
Inför helgen
Malins mamma är trött idag. Jag har sytt nya gardiner och jobbat med träningsmaterial till Malin flera kvällar den här veckan och kommit i säng alldeles för sent. Malin har även sovit lite stökigt. Kvällen är tyvärr inte lugn ännu, en tur till affären väntar för att handla till morgondagens barnkalas. Men den turen får pappan ta ... I år blir Malins kalas en ren dagis-angelägenhet, men jag hoppas att vi även kan få till en träff med kompisarna i Down-town innan jul.
Till den nya prepositionsboken har jag gjort ord/bild-kort som kan användas i Hattenförlagets språkpusselbitar. Mallarna finns på deras webbsida och bilderna har jag hittat hos Office.


Malin har varit väldigt fascinerad av symaskinen ... den är inte framme ofta i det här huset ;-)
Till den nya prepositionsboken har jag gjort ord/bild-kort som kan användas i Hattenförlagets språkpusselbitar. Mallarna finns på deras webbsida och bilderna har jag hittat hos Office.


Malin har varit väldigt fascinerad av symaskinen ... den är inte framme ofta i det här huset ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)