29 november, 2010

Träning med gomplattan

Idag är jag hemma med en förkyld Malin. "Sjukanmälan på löpande band", sa förskolan när jag ringde och sa att hon inte skulle komma. Ok, barnen har varit ovanligt friska i höst, förutom storebrors borrelia, så det var väl nästan att vänta. Med alvedon i kroppen är Malin ett trevligt sällskap och vi har både fikat med leksaksservisen och knådat lera vid det här laget. Nu är det Pettsson & Findus på DVD. Vad gjorde min mamma när vi var sjuka och det varken fanns DVD (eller VHS!) eller barnkanalen?!? En sak är säker, hon förspillde ingen egen tid framför datorn!

Jag tänkte passa på och berätta att vi gjort framsteg med Malins gomplatta*. Eller rättare sagt, det är förskolan som lyckats! Gomplattan har fått vila i flera månader eftersom det blev skrik och panik här hemma varje gång vi prövade. Men de senaste två veckorna har Malin haft träningsstunder med gomplattan i munnen. Just den här plattan ska användas för att träna G- och K-ljuden, men hittills har den bara suttit inne för att hon ska vänja sig. Det känns så bra att ha kommit igång med det här! Det tyckte även logopeden som besökte Malins förskola i fredags. Hon blev faktiskt imponerad över Malins totala språkutveckling. Och det blir vi också! Det bubblar nya talade ord. Både enstaka lite svårare ord och enkla 3-4-ordsmeningar.

Det är en vacker vinterdag ute ... synd att vi måste hålla oss inne!

*Gomplattan ser ut som en tandställning och används för att träna talets olika ljud. Det är fördjupningar i plattan som markerar var tungan ska placeras när ett specifikt ljud sägs. På så sätt får Malin en fysisk markering i munnen när hon säger ljudet och det hjälper henne att träna och komma i håg hur det "tillverkades".

Inga kommentarer: